För att djuret ska få resa tillbaka till Sverige måste det vara rabiesvaccinerat. Det kan dock finnas andra regler för att få föra in ett djur i övriga EU-länder, varför det är mycket viktigt att ta reda på bestämmelserna i god tid före resa. Information kan fås från Jordbruksverket samt det aktuella landets ambassad.

Det finns två olika tillverkare av rabiesvaccin. Det ena görs vanligtvis genom att ge djuret 2 sprutor med 3-4 veckors mellanrum, varvid ett pass oftast utfärdas vid första vaccineringen. Det andra märket ges endast en gång.Beroende på vilket vaccin som använts ska djuret sedan åter vaccineras med ett intervall på max 1 år för Rabisin vet. eller 3 års intervall för Nobivac Rabies vet. Om intervallet överskrids måste man vänta minst 21 dagar innan utresa.

Vid resa till, eller från övriga världen är det ännu viktigare att ta reda på vad som krävs, det kan till exempel finnas krav på isolering/karantän vid införsel från vissa högriskländer. Djuret måste vara ID-märkt med en läsbar märkning. Från och med 3 juli 2011 är endast chipmärkning godkänt som märkningsmetod. Djur som är örontatuerade och redan har ett pass med antecknat märkningsdatum behöver dock ej märkas om så länge tatueringen är väl läsbar.

Djuret bör generellt sett även ha ett gott skydd mot de sjukdomar som vi normalt vaccinerar emot i Sverige, förekomsten av dessa sjukdomar kan vara betydligt högre i andra länder. Beroende på vilket land djuret ska resa till kan risken för andra sjukdomar som normalt sett inte finns i Sverige variera. Det kan vara lämpligt att använda ett fästingbekämpande preparat eller att vaccinera mot exempelvis leptospiros.

Hundar och katter kan vara smittade av inälvsparasiter utan att visa några symtom. En mindre mängd parasiter stör inte heller djurets hälsa.

Exempel på fysiska tecken på att ditt djur har inälvsparasiter/mask:

Dessa symtom kan dock ses vid en mängd olika sjukdomstillstånd, kontakta därför i första hand veterinär om ditt djur visar dessa symtom.

Det tydligaste tecknet är dock att mask ses i avföringen, runt analöppningen eller i kräkningar.

De flesta inälvsparasiter är artspecifika och därför kan inte kattens maskar smitta till hunden och vice versa. De smittar endast i sällsynta fall till oss människor och det krävs då att man får i sig spolmaskens ägg via munnen. Bandmasken behöver däremot en mellanvärd och kan därför inte smitta till människor.

Spolmask:

Kattungar bör avmaskas första gången före 21 dagars ålder (14-20 dagar). Därefter sker fortsatt avmaskning enligt intervallet för valt preparat fram till 3 månaders ålder. Vid användning av Banmint innebär detta att avmaskning ges varannan vecka och vid användning av Axilur ges avmaskningen 3 dagar i rad med 4 veckors mellanrum.

Innekatter som är uppfödda inomhus har sällan inälvsparasiter, träckprov bör därför tas vid 4 veckors ålder för att undersöka om det finns ett behov att avmaska. Utekatter kan vid behov avmaskas 2 gånger/år upp till 2 års ålder, därefter endast vid symtom. Äldre katter får sällan spolmaskinfektion och avmaskning rekommenderas endast efter påvisande av maskförekomst.

Bandmask:

Katter infekteras med bandmask genom att äta bytesdjur, så som små gnagare. Det är därför generellt sett endast utekatter som drabbas. Avmaskning rekommenderas endast vid påvisad förekomst av bandmask, vilket antingen sker genom träckprov eller genom att masksegment (ser ut som vita risgryn) ses i avföringen eller runt anus.

Spolmask:

Valpar bör avmaskas första gången före 21 dagars ålder (14-20 dagar). Därefter sker fortsatt avmaskning enligt intervallet för valt preparat fram till 3 månaders ålder. Vid användning av Banminth innebär detta att avmaskning ges varannan vecka och vid användning av Axilur ges avmaskningen 3 dagar i rad med 4 veckors mellanrum. Tiken avmaskas i samband med valparnas första avmaskning.

Tikar i kennelmiljö med dokumenterat stora problem med spolmask kan avmaskas dagligen med Axilur från dag 40 i dräktigheten till och med 14 dagar efter valpningen för att förebygga infektion av valparna.

Vuxna hundar har sällan spolmask och avmaskas endast efter påvisad maskförekomst vid träckprov.

Bandmask:

Bandmask ses sällan hos hund, undantaget hundar som äter små gnagare. Avmaskning sker endast efter påvisad maskförekomst vid träckprov.

Avmaskningsmedel:

För att minska risken att parasiterna utvecklar resistens mot våra avmaskningsmedel bör endast valpar/kattungar samt djur med konstaterad parasitförekomst avmaskas. Ett så riktat praparat som möjligt bör användas, dvs har djuret endast spolmask används inte ett preparat som är verksamt mot både spolmask och bandmask i första hand.

Nu har våren äntligen kommit med soliga, varma dagar och vi tillbringar mycket tid utomhus. Men med värmen vaknar även fästingar och huggormar, läs mer om hur du kan skydda ditt djur mot fästingar. Den i Sverige vanligast förekommande fästingen är Ixodes ricinus. Det är ett kvalster som lever i naturen och väcks till liv av de första solstrålarna på våren. Vi har redan börjat se en del av de första fästingarna i Enköpingstrakten så det är hög tid att börja behandla din hund och katt mot dessa blodsugare – dessutom minskar man risken för att katten släpar hem diverse råttloppor, igelkottsloppor och loppor från fåglar.

Fästingar sprider flera olika sjukdomar både till oss själva och till våra husdjur. De sjukdomar som framför allt drabbar hundar är Borrelia och Ehrlichia. Katter verkar vara mindre känsliga för dessa sjukdomar, men obehandlade katter drar hem fästingar till resten av familjen så rådet är att även behandla de katter som får vistas ute.

Det finns ett receptfritt preparat på apoteket som går att använda till såväl hund som katt; Frontline. Medlets töms på huden i nacken och sprider sig i hudfettet. Det är ofarligt för både hunden, katten och resten av familjen. Behandlingen bör upprepas c:a var tredje vecka under hela fästingsäsongen. Bäste effekt får man om man kombinerar den s.k. spot-on lösningen med Frontline spray. Vistas man i marker med mycket fästingar sprayar man hundens ben och undersida varje vecka.

Sjukdomen orsakas av en liten bakterie som tar sig in i de vita blodkropparna, där de förökar sig och förstör cellen. Diagnos ställs av symtom, blodutstryk i ett akut skede då de små organismerna kan ses inuti de vita blodkropparna eller efter några veckor med antikroppsbestämning i blodet. Hund har ofta diffusa symtom med hög feber, trötthet och minskad aptit. Kräkningar, diarré, hälta och vinglighet med kramper kan också förekomma. Då det är kroppens immunförsvar som angrips kan sjukdomsbilden variera mycket. Det finnas ett samband med att andra vanliga sjukdomar och även tumörer kan utvecklas till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Kvarstående långvarig trötthet och avmagring är vanligt och tolkas som en effekt av det sänkta immunförsvaret. Katt kan också uppvisa liknande symtom men sjukdomen är ovanlig på dessa djur. Behandling i så tidigt skede som möjligt med speciell antibiotika är viktigt för en god prognos men det är alltså vanligt med svåra följdsjukdomar och kroniska besvär. Den bästa behandlingen är fästingprofylax med Frontline.

Så fort vårsolen tittar fram vaknar naturen upp, så även ormarna. Ormar är växelvarma djur och lägger sig i solen på en varm sten för att öka sin kroppstemperatur. Eftersom det ännu är kallt ute, speciellt på marken, är de fortfarande slöa och ganska orörliga och kan bli ett lätt byte för nyfikna katter och hundar.

Katter blir oftast bitna i framtassen när de smyger fram och slår på ormen medan hundar som regel springer fram och nosar och får bettet i ansiktet. Ormbett skall alltid tas på allvar, dels för de omedelbara riskerna med chock, andningsbesvär och infektioner dels för de sena skador som kan uppkomma på hjärtat, njurar och lever. Vistas man mycket i skog och mark med sitt djur bör man ha med sig ett snabbverkande kortisonpreparat, ex. Betapred, som omedelbart skall lösas i lite vatten och ges i munnen på hunden eller katten. Denna behandling är till för att hämma den akuta chocken och ge dig tid att ta dig till närmaste veterinär. Ansträng inte hunden utan bär den till bilen. Det vill alltså till att ha både tabletter och vatten med sig ut i skogen, hemma i badrumsskåpet gör de ingen nytta. Recept och närmre instruktioner får du av din veterinär.

Hundar och katter reglerar värmen främst genom att flämta och kan inte svettas som vi människor gör. De är därför mycket känsliga för värme och överhettning. Långhåriga eller äldre individer är extra känsliga. Även om man rullar ner en eller flera rutor, ökar temperaturen i bilen mycket fort. Detta gäller även för en bil som står i skugga och för att motverka överhettning hjälper det inte att djuret har tillgång till vattenskål i bilen. Vid en dagstemperatur på 25 grader och vindstilla är inte ens en öppen baklucka tillräcklig som ventilation för ett djur.

Såhär varmt är det i bilen:

Lämna inte hunden i bilen under sommaren, tänk på att temperaturen stiger snabbt.

Se till att din hund är i bra allmän kondition. Börja successivt att träna upp styrka och muskulatur i god tid före jaktstart så får du en bättre jaktsäsong och risken för skador minskar.

Behandla din hund med” Frontline” som är ett förebyggande medel mot fästingar. Dessa hemska djur finns det gott om långt in på hösten och dessutom har medlet en skyddande effekt mot rävskabb.

För att undvika ett såkallat ”jaktödem” på din hund är det viktigt att ladda upp med kolhydrater innan jakten…men glöm inte bort att fylla på med ett energitillskott under dagen i skogen. Jakthunden’s lunch är ett välanpassat näringstillskott i en praktisk liten förpackning, som de flesta hundar klarar sig bra på under en jaktdag.

Passa även på att få en hälsokontroll, kloklippning och vaccinering.

Ben att tugga på – många hundar tycker mycket om ben att tugga på men det är inte alla hundar som tål ben. Ge inte hunden ben från gris, fågel, fisk, eller lamm. Märgben från nöt eller älg tycker de flesta hundar om och de kan vara ett bra näringsmässigt tillskott samt öka cirkulationen i munhålan och därmed minska tandstensbildning. Men det är viktigt att inte koka benen för då smulas de lätt sönder och kan ge upphov till en "cementliknande" förstoppning. Om din hund inte tål märgben, välj då istället att ge den råhudsben.

Kyla och mörker – tänk på att inte lämna din hund i bilen eller utanför affären längre stunder när det är kallt ute. Temperaturen sjunker snabbt och hunden blir lätt frusen. Tänk även på att få din hund att synas i mörkret. Skaffa reflexer till både dig och din hund.

Om Ditt djur fått en tid inbokad för en behandling som kräver narkos ber vi Dig läsa denna information. Vi vill gärna ha så god säkerhet som möjligt för Ditt djur, och rekommenderar därför alltid ett blodprov före narkosen (en så kallad preanestesi-profil).

Veterinären kommer att undersöka hunden och lyssna på hjärt- och lungljud innan operation men blodprovet kan ge ytterligare infromation om fel på organfunktioner som inte syns på ditt djur vid genomgången av veterinär innan operationen.

Blodanalysen reducerar risken för att komplikationer skall tillstöta vid narkos, samtidigt som den möjliggör upptäckten av problem som kan kräva ytterligare behandling.

Blodprovet kontrollerar värden av; lever och njurarenzymer, blodsockervärde och totalproteinvärde.

Meddela vår reception vid ankomst om ni önskar göra ett preanestesiblodprov.

Innan operationen gäller att Ditt djur skall vara utan fast föda minst 6h. Vi rekomenderar att ni tar bort vattenskålen de sista två timmarna innan operationen. Har Du en kanin, marsvin eller iller kan den äta och dricka som vanligt innan operation.

I samband med operationen kommer Ditt djur att rakas och tvättas mycket noggrannt i det området operationen gäller. Vi är tacksamma om du haft möjlighet att bada Ditt djur dagen innan operationen så att pälsen är så ren som möjligt. Bad innan operation gäller f.f.a. hundar men i förekommande fall även katter.

Det här är bra för att hålla renligheten så hög som möjligt för att undvika risken för infektioner.

Se gärna till att Ditt djur har kissat och bajsat ordentligt på operationsdagen.

Det kan i vissa fall dröja en stund innan djuret kan kissa/bajsa igen efter operationen och under de flesta operationer ges också dropp som gör att djuret blir extra kissnödigt om det inte rastats innan operationen.

Observera att detta är en allmän beskrivning. Har du fått andra råd i samband med ditt besök ska du följa dem.

Ett djur som varit sövt har ofta känningar av detta i ett halvt till ett dygn efter operation då det tar tid för nakosmedlen att helt brytas ner. Djur som sövts med narkosgas har haft en tub i halsen som kan orsaka en viss kvarstående irritation med hosta som följd. Detta är övergående.

Observera att detta är en allmän beskrivning. Har du fått andra råd i samband med ditt besök ska du följa dem.

Om ditt djur behöver krage efter åtgärden lämnar vi med en som bör passa. Du kontrollerar själv att ditt djur inte kan nå såret med munnen. Kom ihåg att kragen fyller en mycket viktig funktion som är svår att uppnå på annat sätt. Att för våra djur lära sig gå, sova och äta med krage kan ta lite tid. För att underlätta ätande och drickande bör mat- och vattenskålar ställas upphöjt, tex på en uppochnedvänd skål eller tallrik, så kragen inte slår i underlaget. Ditt djur lär sig att leva med krage sakta men säkert.

Observera att detta är en allmän beskrivning. Har du fått andra råd i samband med ditt besök ska du följa dem.

Håll ditt djur i lugn miljö inomhus och ta undan både mat och vatten tills du tycker att han/hon är pigg och beter sig normalt. Prova med små mängder vatten först, om ditt djur visar tecken på illamående eller kräks låt vatten och mat vänta till nästa dag. Nästa dag ska ditt djur äta och dricka normalt om inte annan information givits. Hundar ska endast rastas vid behov och bara med en kort koppelpromenad. Katter behöver ha sin sandlåda i närheten och tillgång till en lugn, varm vrå där de kan slappna av och vara ifred. Katter bör stanna inomhus tills eventuella stygn är tagna och tills kragen kan avlägsnas. Om det finns andra katter hemma ska man tänka på att den katt som varit sövd (och kanske har krage) ser väldigt konstigt ut för de andra katterna hemma, luktar konstigt och rör sig annorlunda. Det kan orsaka onödig osämja. Håll därför katterna separerade första dygnet, var närvarande när katterna sedan sammanförs.

Observera att detta är en allmän beskrivning. Har du fått andra råd i samband med ditt besök ska du följa dem.

Så kallade "rörliga sår" eller tex. sår under ev. spänning kan ta längre tid att läka och behöva extra tillsyn. Detta för att extra utmaningar ställs på sårläkningen i dessa fall. I vissa fall kan rörlighet och promenadlängd behövas begränsas. Sårläkning kan alltså ibland ta längre tid än beräknat. Håll en nära dialog med din veterinär ang. sårets läkning.

Observera att detta är en allmän beskrivning. Har du fått andra råd i samband med ditt besök ska du följa dem.

Kontrollera dagligen att såret ser torrt och fint ut. Kontrollera att djuret inte slickar eller biter i såret. Detta förhindras med en krage, som skall användas hela tiden.

Observera att detta är en allmän beskrivning. Har du fått andra råd i samband med ditt besök ska du följa dem.

Går det att känna temperaturen på näsan? Svar: Nej, den går bara att mäta med en febertermometer i ändtarmen. Kontrollera temperaturen dagligen den första veckan. Använd en vanlig febertermometer, helst en elektronisk. Normal temperatur för hundar och katter är 38 - 39,3 grader. Ring oss om ditt djur får feber!

Om man inte önskar kattungar är det lämpligt att kastrera sin honkatt efter könsmognaden. Hankatter kastreras ofta för att de inte ska urinmarkera inomhus eller rymma hemifrån i jakt på honkatter. Både han- och honkatter kan kastreras från sex månaders ålder. P-piller är ett alternativ till honkatter; dock ökar risken för juvertumörer och livmoderinflammationer.

De flesta djur är ostadiga på benen, trötta och lätt omtöcknade efter narkosen. Detta tillstånd kan vara i åtskilliga timmar. Katten bör få vila i lugn och ro. Han får dricka vatten när han kan stå ordentligt. Ge mat tidigast på kvällen. Det ska inte blöda från såren.

Om din katt är en utekatt ska den vara inne de första 2- 3 dagarna.

Om din katt börjar slicka mycket på såren, måste ni komma till kliniken och köpa en krage för att förhindra att komplikationer uppstår.

Kastrerade djur har lättare att bli överviktiga och det är därför viktigt att i framtiden kontrollera vikten och ev byta foder till ett foder för kastrerade katter. Hör gärna av er om det är något ni undrar över.

De flesta djur är ostadiga på benen, trötta och lätt omtöcknade efter narkosen. Detta tillstånd kan vara i åtskilliga timmar. Katten bör få vila i lugn och ro. Hon får dricka vatten när hon kan stå ordentligt. Ge mat tidigast på kvällen.

Katten ska ha krage i tio dagar. Detta är mycket viktigt för att hon inte ska komma åt att slicka på operationssåret, vilket innebär risk för infektion.

Stygnen behöver inte tas bort; de försvinner med tiden. Titta på såret varje dag. Skulle det bli rött, svullet, ömt och vätska sig - hör av dig! Tvätta försiktigt med alsolsprit eller koksaltlösning vid behov. Tvätta inte direkt på såret, utan runt omkring.

Kastrerade djur har lättare att bli överviktiga och det är därför viktigt att i framtiden kontrollera vikten och ev. byta foder till ett foder för kastrerade katter. Hör gärna av er om det är något ni undrar över. Ring om din katt inte vill äta/dricka eller är slö dagen efter operationen.

Hunden är sydd med stygn som löser upp sig själv. Hunden ska ha krage på sig i 10 dagar, så att han inte kan infektera såret genom att slicka på det.

Ta tempen två gånger/dag de första 5 dagarna efter operationen. Kontakta oss om tempen stiger över 39,3 grader. Vid behov rengör endast runt såret (ej direkt på) med koksaltlösning eller alsolsprit.

Kontrollera såret dagligen. Svullnad, rodnad, blödning och dålig lukt kan vara tecken på komplikation. Ibland kan man få blödningar under huden som gör att pungen sväller upp. Detta är inte något större problem, men hunden bör kontrolleras av veterinär om det inträffar. Eftersom din hund varit sövd får den inte mat förrän dagen efter. Vatten kan han få när han är stadig på benen. Hunden kommer att vara trött större delen av dagen; hos en del kan tröttheten sitta kvar i några dagar. Låt då hunden få ha det lugnt och gå bara korta promenader så att han får göra det han behöver. Lägg gärna över en filt för att hålla kroppstemperaturen den första dagen. Om något verkar onormalt, kontakta oss. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite. Kastrerade djur har lättare att bli överviktiga och det är därför viktigt att i framtiden kontrollera vikten och ev. byta till ett foder för kastrerade hundar.

Livmoder och äggstockar har opererats bort. Kastrerade djur har lättare att bli överviktiga och det är därför viktigt att kontrollera vikten och eventuellt minska fodermängden eller byta till ett lightfoder.

Flytning och ökad törst kan kvarstå ett par veckor efter operationen. Fri tillgång till vatten kan hunden få när den är stadig på benen. Eftersom hunden varit sövd får den inte mat förrän dagen efter. Din hund har varit sövd med gas och har därmed haft en tub i halsen, vilket kan orsaka hosta de första dagarna. Låt hunden få ha det lugnt och gå bara korta promenader så att den får göra sina behov. Lägg gärna över en filt för att hålla kroppstemperaturen första dagen.

Kontrollera operationssåret dagligen. Om svullnad, bristningar eller flytningar från såret skulle uppstå - kontakta oss. En liten mängd blodvätska är normalt. Ta tempen två gånger/dag under den första veckan, speciellt viktigt om hunden verkar trött. Normalt har en hund mellan 38,0 och 39,0 grader. Rastning fram till suturtagning skall ske i koppel och så korta promenader som möjligt. Efter suturtagning ska din hund hållas kopplad i ytterligare 2 veckor och därefter ökas motionen succesivt. Plötsliga rörelser kan orsaka bråck. Vid behov rengör endast runt såret (ej direkt på) med koksaltlösning eller alsolsprit. Fram till stygntagning (under läkningstiden) måste hunden ha krage i minst 10 dagar för att inte komma åt att slicka på såret. Annars ökar risken för infektion och suturbristning. Om något verkar onormalt kontakta oss. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite.